Sensibus
 
Bild 1. Unga vildväxande plantor av Arundo donax.
Bild 2. Mogen planta.
Bild 3. Känd oboist tjuvskördar Arundo donax på Azorerna.
Bild 4. Stock. 
Bild 5. Delning av stock.
Bild 6. Utskuren del av stock.      
Bild 7. Guilliotine.
Bild 8. Kapad del av stock.
Bild 9. Förhyvel.
Bild 10. Förhyvlat rörämne.
Bild 11. Rörinnerhyvel för oboe.
Bild 12. Hyvlat, rakt rörämne.
Bild 13. Mikrometer.
Bild 14. Passbit.
Bild 16. Rörämne monterat på fasson
 

Sensibus rörämnen för oboe


Rörämnen för oboe och engelskt horn
 
Att experimentera med rörtillverkning är en grannlaga syssla som kräver noggrann metodik och sytematik för att vara meningsfullt. Även om systematiken är fullödig är man ändå i händerna på träflisor som är individer, vilket gör att varje försök måste upprepas ett antal gånger. Ett flertal faktorer avgör kvaliteten hos det enskilda röret. Dessa är dels kvaliteten hos själva stocken, alltså råämnet, dels hur rörämnet är format. I den fortsatta texten beskrivs dessa faktorer under rubriker i den ordning som tillverkningsproceduren fortskrider.

Arundo Donax
Arundo donax förökar sig enbart via rotskott, vilket innebär att alla Arundo donax har exakt samma genetiska förutsättningar, oavsett var i världen den växer (Bild 1-3.). Dess kvaliteter avgörs således helt av betingelserna där den växer, vilka huvudsakligen är jordmån och klimat. I de odlingar som finns vårdas, skördas och efterbehandlas veden utifrån odlarens kunskaper och ambitioner. Stockar som skördats som vildväxande är svårare att bygga erfarenheter på.
    Vissa faktorer hos veden är omöjliga att urskilja kliniskt. Faktorer som är avgörande och som går att se med blotta ögat är fibrernas grovlek och täthet, barkens jämnhet och stockens vridning. Genom att skära i veden kan man avgöra hårdheten.

Stocken
Stocken är en del av stammen hos Arundo donax som håller en lämplig ytterdiameter (Bild 4.). Stockar är färskvara och precis som bättre viner mognar de efter omhändertagandet. I regel är lagring den enda möjligheten rörtillverkaren har att påverka stockarna. Generellt kan sägas att veden hårdnar vid lagring. Ett hårdare rörämne innebär i allmänhet ett stabilare rör, alltså ett rör som kräver mer för att driva tonen. Samtidigt tenderar hårda rörämnen att producera en skarpare klang i instru­mentet. Ett hårdare ämne kan å andra sidan göras mer lättspelat och därmed öka utrymmet för tonbildning och nyansering. (Man kan föra långa diskussioner angående lämplig­heten i att överlå­ta tonbildningen åt röret, men det sker inte här.)

Det raka rörämnet
Ur stocken skärs ett lämpligt stycke ut (Bild 5-6.). Här kan man vara olika noggrann. Om ett parti visat sig vara bra kan det finnas anledning att försöka utvinna så många rörämnen som möjligt ur det. Det kan innebära att man använder bitar som inte har den optimala ytterdiametern. Detta kan kompenseras vid senare moment i tillverkningen.
    Det utvalda stycket kapas till exakt längd (Bild 7-8.). Därefter förhyvlas det för att passa innerhyveln (Bild 9-10.). Innerhyvlingen ger ett rörämne med bestämda torrmått, vilka i viss mån kan varieras (Bild 11-12.).
Figur 1. Hyvlat, men inte formskuret, rörämne i genomskärning.

Figur 1 visar ett rakt (ännu inte formskuret) oboe- eller engelskt horn-rörämne i genomskärning. De exakta måtten är tjockleken på det tjockaste stället (T), rörämnets ytterdiameter (Øy) och rörämnets innerdiameter (Øi). Samtliga mått anges normalt i mm. T kan mätas när rörämnet är uppblött i vatten eller torrt.
    T mäts med mikrometer (Bild 13.). Vanligtvis ligger den önskade tjockleken för oboerörs­ämnen mellan 0,50 och 0,70 mm.
    Øy mäts med en passbit när man väljer ut bitar ur det osplittrade rörämnet för att hitta den önskade diametern (Bild 14.). Rörämneshyveln är gjord för ett visst mått. Vanligt är 10,0-11,0 mm.
    Øi blir med exakthet den diameter som rörämneshyvelns blad är format till att skära. Vanligt är 11,4 mm.
    Genom att variera Øy och Øi får man olika tapering, d.v.s. olika förhållande mellan T och tjockleken längre ut mot kanten på rörämnet. En ökning av Øy ger en jämnare tjocklek medan en ökning av Øi ger en större skillnad i tjocklek mellan mitten av rörämnet och kanterna.
    Många försöker att fånga upp detta förhållande genom att mäta rörämnets tjocklek någon­stans mellan mitten och kanterna. Detta sätt är omöjligt att hantera med någon exakthet, varför erfarenheterna av experiment som bygger på en sådan mätmetod blir värdelösa. Det enda säkra sättet är att jämföra Øy med Øi, varför ett eventuellt mått på rörämnets tjocklek annat än T är helt irrelevant. Om man inte har kontroll över Øy, exempelvis om man utgår från färdighyvlade rörämnen med okänd Øy, kan dock enda möjligheten vara att bestämma ett mått för tjockleken på ett exakt avstånd (A) från rörämnets tjockaste del, alltså vid T.

Det formskurna rörämnet
Nästa steg i tillverkningsprocessen är att formskära rörämnet. Detta han ske på fri hand eller med ett formverktyg, en mall som har den önskade formen, en s.k. fasson (Bild 15.).  
Figur 2. Formskuret rörämne

Det raka rörämnet vikes mot en knivsegg på mitten och placeras symmetriskt över fassonen där det fixeras med klämmor på vardera sidan (Bild 16.). Därefter skärs rörämnet till exakt efter fassonen till den önskade formen (Bild 17.)
    Fassoner har olika mått, vilka är svåra att ange med exakthet. De som experimenterar hittar till slut sin favorit och håller sig till den. Det färdiga rörets egenskaper beror i hög grad på fassonens form. Ett bredare (Bs) rör ger en större öppning. Där rörämnet smalnar av varierar bredden. Avgörande är hur brett rörämnet är vid den punkt där pipan som rörämnet binds upp på når (Bpk). Denna punkt, Bpk, är i sig beroende av hur långt man vid uppbindningen låter pipan nå, d.v.s. hur långt man binder upp röret.
    Flera faktorer är avgörande för vilka egenskaper det färdiga röret kommer att ha. Större Bs ger i regel en lägre normalton. Samma sak gäller Bpk. Ett längre rör ger i princip lägre normalton, men det förutsätter en längre uppbindning, vilket ger mindre Bpk, vilket medför högre normalton. Således kan man inte utan vidare utgå från att längre rör ger lägre normalton.

Experimenterandet
De faktorer som påverkar det färdigskurna rörämnet är följande:
  • vedens hårdhet [1=mjuk, 2=medel, 3=hård]
  • fibrernas täthet [1 = tät, 2=medel, 3=gles]
  • fibrernas grovlek [1=fin, 2=medel, 3=grov]
  • barkens yta [1=slät, 2=medel, 3=ojämn]
  • stockens vridning [1=liten, 2=medel, 3=stor]
  • stockens ytterdiameter (Øy) [längdmått i mm]
  • rörämnets tjocklek (Tm) [längdmått i mm]
  • rörämnets innerdiameter (Øi) [längdmått i mm]
  • det formskurna rörämnets bredd (Bs) [längdmått i mm]
  • det formskurna rörämnets tapering (Bpk) [längdmått i mm]
Därtill kommer de faktorer som utgörs av pipans egenskaper och av uppbindningen, vilka är:
  • pipans längd (Lp) [längdmått i mm]
  • pipans form (rund eller oval) [1=rund, 2=oval]
  • uppbindningslängd(Lu) [längdmått i mm]
För att göra experimenterandet meningsfullt krävs noggrannhet med symmetri och mått. Dess­utom måste resultaten bokföras noga. Det bästa är att använda ett statistikprogram där alla faktorer skrivs in som variabler och statistiska funktioner – första hand korrelationer mellan variabeln ”Poäng” och övriga – analyseras. (Lämpliga program är SPSS eller Excel.) En sådan tabell kan se ut så här:
 
Faktor Rör # Poäng Ur-sprung Hård-het Fiber-täthet Fiber-grovlek Barkyta Vrid-ning Øy Øi Tm Bs Bpk Lp Lu
1                            
2                            
3                            
4                            
 
Utifrån resultatet kommer de individuella idealspecifikationerna att visa sig. Sedan gäller det att kunna skava rören på ett bra sätt. Det är dock en annan historia, och – borde man helst låta bli att tala om – den svåra biten.
    Denna beskrivning värderar inte de angivna faktorerna eftersom det handlar om smak och individuella förutsättningar.

Sensibus sortiment och prislista
Sensibus tillhandahåller raka och skurna rörämnen med ett flertal varianter på lagring och ursp­rung, utvalda, hyvlade och skurna utifrån kundens önskemål. Samtliga faktorer redovisade under föregående rubrik kan åstadkommas i vilka kombinationer som helst.

Raka rörämnen levereras till standardpriset 16:– enligt:
  1. Øi = 11,40
  2. Øi = 11,60
Tjockleken Tm kan vara vilken som helst ± 0,02 mm. (Det är ytterst ovanligt att gå utanför intervallet 0,55-0,70.)

Skurna rörämnen kostar 21:– Skärning sker på endera av två beprövade fassoner, med måtten:
  1. Bs= 7,3 och Bpk=5,9 (för Lu=72 och Lp=47)
  2. Bs= 7,0 och Bpk=6,0 (för Lu=72 och Lp=47)
För ett tillägg av 1:–/rörämne och /kvalitet sorteras utvalda kvaliteter fram. Dessa är:
  • vedens hårdhet [mjuk, medel, hård]
  • fibrernas täthet [tät, medel, gles]
  • fibrernas grovlek [fin, medel, grov]
  • barkens yta [slät, medel, ojämn]
  • stockens vridning [liten, medel, stor]



Bild 15. Olika fassoner.
Bild 17. Skuret rörämne
Adressen till Sensibus är info@sensibus.se Ansvarig utgivare är Olle Tivenius
Skapa din egen hemsida med mono.net