Sensibus
 

Det konstnärliga manifestet


Det konstnärliga manifestet författades på 1990-talet av ett Göteborgskotteri med Ek Dr Mikael Franzén som drivande kraft. Det presenterades i Eye Corporations monter vid en bokmässa i Göteborg. Det konstnärliga manifestet är också publiserat i Nerikes Allehanda 1999-06-11 och är undertecknat av Erik Berglund, ljusdesigner Cullbergbaletten; Jan Eriksson, musikvetare; Mikael Franzén, nationalekonom Handelshögskolan i Göteborg; Thomas Gustafson, tonkonstnär; Pål Eneroth, grafisk formgivare; Staffan Mossenmark, konstnär och Tommy Olsson, lärare.
Det konstnärliga manifestet
I och med det nya mediasamhällets framväxt har det talade och skrivna ordet minskat i betydelse. Det står mer och mer klart för oss att vi människor skapar begrepp om vår omvärld som inte har med ett talat språk att göra. Intryck som dofter, färger, symboler, former, temperatur, ljud osv är signaler som hjälper oss att bli relaterade till den omvärld vi befinner oss i. Mycket av detta viktiga ordbefriade språk existerar inom konst och estetik. För att förstå och samtidigt påverka vår mänskliga förmåga att skapa begrepp så måste konsten och estetiken lyftas in i vår verklighet.
Konsten skall dessutom fungera som en skola för att öka vår perceptionsföråga, för att lära oss hantera osäkerhet och bidraga till utvecklandet av empati och sensibilitet. Vi får inte drunkna i orden utan måste sträva mot en verklighet där konstens flertydiga språkspel verkar.
Konstens roll och det estetiska fältet är platsen där människan inte blint följer naturens regellöshet eller förnuftets regelverk utan pendlar mellan dem i en allvarlig lek. Endast i denna vuxna lek får friheten sin fulla konkretion. Endast i en verksamhet som inte på förhand kan kalkyleras och bestämmas når människan sin högsta bestämning. Vi lyfts från det vanliga in i det verkliga.
Konsten måste verka som ett konstverk. Konstens verkan står ofta i konflikt med begreppet kultur. Kultur är våra traditioner, våra ceremonier, vårt språk, ritualer osv. Det vi vet och det vi har bakom oss. Underhållning är just ett underhåll av den kultur vi befinner oss i. Konsten har en fientlig relation till underhållning. Konsten riktar sig framåt, genom att hela tiden ifrågasätta, rasera och omforma kulturen. Konsten uppträder oväntat och gynnas inte av planering. Ingen, inte ens konstnären, förfogar över den. Den lånar sig inte till att plåstra om sociala skador – kanske river den istället upp nya sår. Det är borta innan den upptäcks: hallstämplad konst är redan kultur. Konstverkets form kan vara vad som helst bara det uppfyller dessa kriterier. Vi skall akta oss för att betrakta konsten utifrån självdefinierade och administrativa normer eller till företeelser i konstmuseer och konsertsalar. Konsten kan lätt drunkna i en kulturell soppa.
Konsten, och ingenting annat än konsten, har vi för att inte dö av sanningen. 
Adressen till Sensibus är info@sensibus.se Ansvarig utgivare är Olle Tivenius
Skapa din egen hemsida med mono.net